Eller ska man tro på Raw food-gänget, som tycker att maten är bäst när den är helt baserad på vegetablilier, som inte värmts upp? Det vill säga man äter groddade baljväxter, nötter, grönsaker, jucier, frukt.
Eller ska man hänga på den gamla goda tallriksmodellen, dvs 1/2 grönsaker, 1/4 kolhydrater (pasta, ris, potatis osv) och 1/4 protein (kött, fisk, kyckling, ägg).
Stenålderskosten då, utan mjölk, socker och spannmål, med med mycket frukt, nötter, frön, kött, fisk, bär, grönsaker?
Ska man äta massor av fett och protein eller ska man låta kolhydrater vara huvudrollsinnehavaren på tallriken?
Eller ska man prova sig fram vad som passar bäst för just mig?
Här kommer en liten uppmaning:
Prova minst två dagar på strikt stenålderskost, sen två dagar på strikt vegankost. Därefter två dagar på LCHF (om du klarar massor av mejerifetter) och eventuellt två dagar på raw food, om du klarar att få i dig protein i form av groddade baljväxter. Annars är nötter och frön en hygglig proteinkälla också. Prova dessutom att äta mer fett (nötter, avokado, kallpressade oljor) och protein än du vanligen gör under ett par dagar, och sedan ett par dagar med mer kolhydrater.
Två dagar är en kort tid, men du kommer att få en hint huruvida det passar din kropp eller inte.
Prova. Känn efter. Lägg märke till vad som händer i kroppen. Hur funkar matsmältningen? Hur känns energinivåerna? Hur länge håller du dig mätt? Hur smakar maten? Hur påverkar det sömnen och träningslusten? Händer det något annat spännande i kroppen?
Genom att prova dig fram kan du upptäcka att du kanske mår bättre av att äta på ett annat sätt än du brukar och på sikt blir du din alldeles egen hälsoexpert som vet vad som funkar för just DIG.
För vi är olika. Respekt för det. Och därför är det så synd att förespråkare för olika kostråd ibland låter oss tro att det är one size fits all som gäller. Men det som får en person att hålla sig mätt och på topp kanske ger mig sockersug och energidippar. Och det som ger en person lugn mage, kanske gör mig uppsvälld och pruttig. Det som gör dig lugn och skärpt, kanske gör mig aggressiv och irriterad. Och vad som passar märker man först efter att man provat sig fram.
Så prova. Experimentera med det du har på tallriken. Bryt vanor och bli klok på din egen kropp! Hör gärna av dig och berätta om eventuella upptäckter, jag är väldigt nyfiken på vad ni upplever och vill gärna skriva mer om detta med individuella kostråd, så all input är värdefull!
Kram
Ulrika
"synd att förespråkare för olika kostråd ibland låter oss tro att det är one size fits all som gäller"
SvaraRaderaHåller verkligen med. Jag tror att många blir lite "avtända" när någon (LCHF-förespråkare t.ex.) sitter i morgon-TV eller intervjuas i magasin och är väldigt fyrkantiga i sitt förespråkande. Det blir lätt ett långt försvarstal för den egna metoden och det kan upplevas som om "allt" annat är sämre eller "fel". Om de bara lite ödmjukt någon gång ibland lade till att det kanske inte gäller precis alla, eller att "mycket studier pekar på" istället för att "det ÄR så här...", då tror jag att fler skulle känna att de kanske kan ta russinen ur kakan. Prova stegvis och inte känna att det kanske nödvändigtvis måste vara allt eller inget för att det ska vara värt att prova en metod eller fördelning av kolhydrater, proteiner eller fett till exempel.
I bland känner jag att vi borde diskutera en annan aspekt. Nämligen vad är klimatsmart att äta? Morötter och potatis som många menar är onyttigt växer ändå i vårt eget land och behöver inte transporteras långa sträckor. Varje människa är inte bara en ö som kan äta vad som passar henne eller honom utan jag tror att vi måste se vårt ätande i ett större sammanhang./Inger från aw-forumet
SvaraRadera