Jag trillade dit, men:

"When things go wrong, say f*** it and move on. No one died after all."

Det var bara Ben&Jerry's. After all.

Ny soffa!

Den är fantastisk. En hörnsoffa. Passar bra med grönt te. Man kan sitta säkert 7-8 personer i den. Vi får plats hela stora familjen utan problem. Den har ett härligt hörn där man kan sitta och kura skymning på kvällarna, med utsikt över hela långa St Eriksgatan och den myllrande trafiken där. Parisiskt. Lockande att bli sittande här. Stanna här istället för att sticka ut och springa. Men jag har gjort mig en riktigt viktig erfarenhet: Soffan är skönast efter en löptur! 

Kram

Ulrika

Grönt te

I min lilla veckorapport härmdagen glömde jag en av de viktigaste händelserna den senaste veckan: Jag har köpt nytt grönt te, min favoritsort, som jag bara hittar i Danmark. 240 påsar närmare bestämt. Är jag sjuk i huvudet? Mycket möjligt. Faktiskt sannolikt. Men grön är jag i alla fall!

Kram

PS. Matematiskt snille har jag aldrig varit, men med min konsumtion på MINST 2 koppar om dagen, betyder det att jag redan nu kan boka en resa till Köpenhamn om... Ja, det kan ni ju räkna ut själva (som Hollywoodfrun Maria sa när hon försökte sig på lite läppstiftsalgebra). 

I juli nån gång blir det visst... =)

Ulrika

Råsmart cole slaw

Den här går inte av för hackor:

1/2 vitkålshuvud

1 syrligt äpple

2-3 msk vitvinsvinäger (eller äpplecidervinäger eller saft av 1/2 citron)

3 msk kallpressad rapsolja

3 msk sojayoghurt

svartpeppar

salt

Hacka lite hasselnötter över om du vill, det blir TOPPENGOTT!

Kör allt i en matberedare, med kniv i botten. Det blir lättuggat och krämigt. Mums! Beroendeframkallande. Busenkelt. NYTTIGT!

EKOLÅDAN, HOHO: NÄR FÅR VI VITKÅL NÄSTA GÅNG??!

kram

Ulrika

Snart lopp igen

Nästa helg är det lopp för mig igen. Jag fick verkligen blodad tand sist. Nu ska jag springa 6 kilometer i terräng, trevligt. Spring cross heter loppet.

För att få inspiration läser jag lite bloggar och artiklar om löpning. Marathonmia är en. Oh. My. God. Säger jag bara. Människan springer 16 mil. På ett dygn. Det är som 4 marathon.

Kram

Ulrika

Tänderna segrar!

Hedda har nu fem tänder. Och aptit på äpplen! Imponerande va?

Kram 

Ulrika

En intensiv vecka

Den senaste veckan har jag

- Haft en kurs i Råsmart babymat. Ett gäng mycket nyblivna föräldrar valde att lägga en kväll vid grytorna i sällskap med mig. De fick med sig massor av kunskap, tips och inspiration att göra mat till sina bebisar som innehåller anat än restprodukter från mjölkproduktionen, enorma mängder vatten, raffinerad vete, härska fetter, socker och mängder av tillsatser (ja, sånt finns i färdiga grötar, välling och barnmatsburkar!).

- Fotat till boken! Det blir SÅ fina bilder! Hugo är en naturbegåvning framför kameran. Medgörlig, med integritet.

- Varit i Köpenhamn på kurs och besök hos en kompis. Precis när vi skulle flyga iväg kom ett nytt askmoln och jag fick ta nattåget ner istället för snabbt och bekvämt flyg. Interrail deja vu, men minst sagt annorlunda att dela en sittvagn på nattåget med en massa människor med kostym och portfölj...

- Experimenterat med vår Röhmertopf! WOW! En Lergryta skulle finnas i varje kök! Jag hackade oliver, vitlök, timjan och vispade det med tamari och olivolja. Så lättade jag på skinnet på en kyckling, bökade in fyllningen mellan kött och skinn, hällde lite vatten i botten och körde i ugnen 1,5 timme. Det tog 10 minuter att förbereda denna vansinnigt smaskiga middag. Några rester blev det dock inte!?!

- Druckit två flaskor vin (!).

- Varit liiite förkyld och blivit frisk igen. 

- Ätit pizza på Magstraede. Förmodeligen godast i hela världen. Eller Danmark. Ok, Köpenhamn i alla fall.

- Inte varit på Noma.

- Ätit torkad vinagrette på rawfoodcaféet 42 raw. GOTT!

- Köpt nya löparskor. Skitfula (varför får man alltid fula skor när man ber om hjälp? Väggarna i skoaffärerna är ju alltid fulla av megaläckra skor, men själv får man något diskret, tråkigt, förnuftigt?)

- Inte sprungit en meter på exakt en vecka. Provsprang de nya dojorna igår och jag FLÖG fram! Trots att de ser ut som moon boots. Och trots att jag hade ätit både kanelbulle och Magnum (!) på dagen.

Nu ska jag packa upp de två Ekolådorna som levereras till vår dör varje vecka. Som att få två skattkistor... Jag kan verkligen rekommendera ett abonnemang på frukt och grönsaker: man slipper kånka, man slipper leta ekologiskt och man får en utmaning i att utgå från de grönsaker man har. Kålrabbi till exempel, vad kan man göra för spännande med den?

Kram

Ulrika

6 kilometer är den sträcka kvinnor och barn tvingas gå för att hämta vatten i de länder som får del av 120 000 kr som sprangs in i gårdagens Run for water. 

Jag sprang 6 kilometer för nöjes skull.

Det var premiär för mig att springa ett lopp i vuxen ålder.

Ett viktig symbolhandling för mig själv.

1000 tankar for genom huvudet.

"Vad ska det här vara bra för?"

"Det här är ju helt meningslöst!"

"Å vad jobbigt!"

"Jag skulle kunna sitta och läsa en bok eller göra en skön utflykt i solen!"

"Fy vilken bred häck hon har då!"

"Flytta på dig, snigel, det här är ett LOPP!"

"Va?! Vätskekontroll på ett sånt här blöjlopp?! Löjligt..."

"Stackars Henrik, nu får han ta hand om alla barn i vimlet bara för att jag ska hålla på med det här..."

"Vad fånig jag är som springer ett fjuttigt 6 kilometerslopp..."

Och så tänkte jag snälla tankar:

"Vilken bra grej att göra för min träningsmotivation!"

"Vad häftigt att springa för vatten!"

"Spännande att se om jag springer fortare i sällskap!"

"ÄNTLIGEN ÄR JAG SPORTFÅNE!"

"Här springer jag är och glad, frisk och stark!"

"Skönt att prioritera sig själv och lita på att Henrik fixar ungarna finfint!"

Det tog 37 minuter. Det var trångt. Det var varmt. Det var jobbigare än vad jag trodde. Det var en rätt tråkig, flack bana utan variation. Banan kantades både av glada påhejare och klena typer som stördes av oss, gjorde sig löjliga över lika löpstilar. Det var som att se sig själv, så som jag var förr. Jag har själv gjort mig lite löjlig på löpares bekostnad, eftersom jag inte har vågat springa själv. För tänk om jag ser löjlig ut? Och vad ska folk tro? Och är det inte lite fånigt som vuxen människa? Och tänk om nån som känner mig ser mig? Och tänk om jag inte orkar? Blir röd i ansiktet? Får en dålig tid? Osv, osv. 1000 undanflykter och förevändningar. För att jag var en fegis. Avundsjuk fegis. 

Nu är jag en löpare. En riktig sportfåne. Stolt, lycklig och biten!

Gick hem och inspirerades av Marathon mia,  som skrev att hon skulle göra 100 situps och 100 armhävningar igår. Jag gjorde 50 armhävningar och 100 situps. Med Herman på bröstet. 

WOW!

Nu väntar Spring cross 8 maj! 

Ulrika

Sockerrus och tacksamhet

Jag drack vin i går. 2 glas. Kom lite sent i säng. Sen vaknade Hedda till i natt (det gör ont när knoppar - det vill säga tandkött - brister) och väckte oss en stund. 

Idag slarvade jag med lunchen, det blev en macka. En timme senare var jag så trött! Jag satt på ett café med min dator och skulle skriva något klokt i en krönika. Det gick inte alls. Jag ville bara lägga mig i soffan och sova, men det gör man ju inte på café. Snäste ilsket åt en säkert snäll SevenEleven-anställd, som jag i min blodsockerdal tyckte var korkad.

Något mellanmål kom jag mig aldrig för att äta.

Vid fem var jag så trött och svajig i blodsockret att jag köpte en Kexchoklad på pendeltågsperrongen. Pang, sa det så var den slut.

Egentligen är väl inte en macka (matig sådan) till lunch så mycket att oja över, kanske du tänker. Men jo, för en sockergris som jag är det en mindre katastrof. Det är för mycket snabba kolhydrater, för lite protein och näring och jag KAN helt enkelt inte låta förnuftet styra mig efter sånt slarv. 

Fånigt? Dålig karaktär? Överdrivet?

Inte för mig. Inte alls. 

Det fina med denna upplevelse är dock att jag inser att så här var de flesta av mina dagar förr. Jag var alltid trött på eftermiddagen. Att snäsa åt folk kors och tvärs var tyvärr inget ovanligt. Att slänga i sig något sött när jag egentligen borde ha fått vila och näring var mer regel än undantag.

Spännande insikter i sockerruset....

Kram

Ulrika

Broccolina

Okej, lite mera bebisfrossa. Det här är Broccolina. A.k.a Hedda Hungrig. A.k.a Gaddmaja.

Fyra gaddar och fighterfejs

Det här är Hedda. Min bebis. Åtta månader på fredag.

Hon har boxats med leksaker och fått ett jack under ögat, dvs hon är officiellt en riktig fighter nu. 

Hon har fått tand nr 4, i överkäken den här gången, dvs hon är officiellt stor nu. Maten ska bitas och tuggas framöver. En ny era i bebisens liv. 

Och: HON HAR APTIT SOM EN TONÅRING!

7: Välling. 2 dl.

8: Bovetegröt, stor portion. Banan och olja till.

11: Lunch. Stor portion. Köpemat - glöm det! Stabbigt ska det vara. Rotfrukter, quinoa, kyckling, fisk... Broccolikvistar är VÄLDIGT poppis just nu. Dessert, som regel en banan eller äpplemos.

12.30: Välling inför lunchvila. 2 dl.

15.30: Mellanmål. Gröt, frukt, rester från lunch, banan eller vad nu köket kan skaka fram.

17.30: Hirsgröt. Stor portion. Banan eller äpplemos till det. Olja.

18.30: Välling. 2 dl.

Den som vill ha mer inspiration kring mat för de minsta är varmt välkommen på min kurs "Råsmart Babymat" på tisdag. Där ska vi prata näring, matlust och allergier. Vi ska koka välling, grötar, puréer och nosa på plockmat. Jag kommer att bjuda på alla mina tips och tricks och de skiljer sig troligen något från de gängse råden. Så det blir superkul, givande och spännande!

Kram

Ulrika

När man minst anar

Herman och jag åt middag på tu man hand härom kvällen. Och han är normalt inte alldeles öppen i sinnet när det kommer till maten. Jag vet allvarligt talat inte vad den herrn går på för bränsle, men inte är det stora mängder mat i alla fall. Vi hade hur som helst skafferirensning och jag hade kokat ihop lite rester: små frön (som quinoa, fast pytte, jag har glömt vad de heter) och svarta linser. I en annan gryta morötter, majs, tonfisk, tomat och lök.

Herman åt fyra portioner. 4 PROTIONER! STORA portioner!

"Det smakar JÄTTEGOTT! Mera miniquinoa!"

Jag satt med hakan i knät och serverade och serverade och serverade. Det tog en timme för honom att äta. Soprent. 

Han rundade av med två pannkakor och ett par rejäla kvistar broccoli, "stora tack, INTE DELA!"

Nu behöver han inte äta på en vecka tror jag.

Chock,

Ulrika

Uppförsbacke

Igår kväll sprang jag min standardrunda åt "fel" håll. Det vill säga medsols istället för motsols. När jag springer rundan åt det håll jag brukar springa, är avslutningen en skön utförsbacke. Härligt. Jag brukar vara så trött, så jag brukar inte kunna gasa på, men det är ju skönt med lite hjälp av gravitationen i slutet av en runda. Det retar mig dock lite att jag ofta möter spänstiga typer som tar backen uppför - och LER!

Igår tillryggalade jag alltså backen uppför. Och det gick HUR bra som helst. Jag kunde le hela vägen och till och med gasa på uppe på krönet. Men det retar mig att jag inte mötte något att le mot. Nästa gång kanske?

Det blev sju kilometer med fågelsång live i öronen igår. Alldeles lagom. Och min nya outfit är FANTASTISK! Det sitter i kläderna, helt klart!

På lördag kan man gärna heja på mig när jag står på startlinjen för första gången på 16 år, här. Förutom en fin runda stödjer mitt deltagande ett vattenprojekt i Afrika, både via startavgift och med en frivillig donation. Toppen, tycker jag!

Heja, heja!

Ulrika

Bränd gröt gör livet lättare

Jag brände vid gröten i går morse. Och allt blev lite småkaotiskt. Skulle jag skrubba förkolnad kastrull, koka ny gröt - oj, vad klockan skulle skena iväg då. Och vi hade en tid att passa. Skit också!

Men min kloka fina Hugo, snart 4 år ("Men titta vad stor jag är, mamma!") räddade situationen:

"Det gör inget, mamma. Vi kan ta bara havregryn och havremjölk. Och lite smårussin (strödadlar). Vi tycker om det.

Gulle!

Det blev tre påfyllningar till både Hugo och Herman. 

Och samma frukost idag.

Och önskemål om samma frukost varje dag.

Och jag slipper diska grötkastrull, yes!

Så nu kör vi med kall gröt till frukost. Och livet blev lite bättre för oss alla.

Allt på grund av en omgång bränd gröt. 

Det är en mening med ALLT.

Kram

Ulrika

BOK

Vilken påsk!

Hela familjen utom jag åkte till landet. Och blev magsjuka. Själv låste jag in mig här hemma ägnade hela påsken åt böcker, lite jobb, små feng shui-attacker. Dessutom massor av träning (yoga, styrka, löpning, grytidiga morgonpromenader i ett tomt Stockholm...)

Jag är pigg, stark, utvilad, uppladdad och taggad.

Så har jag invigt balkongen. Söderläge är härligt den här tiden på året!

Där har jag suttit i solen med Råsmarta brownies, sojalatte och ett manus. JAJJAMÄNSAN, för er som inte visste: En bok tar form! En Råsmart bok för familjer som vill ha ett njutbart liv med bra mat, sömn och motion för hela familjen. Och få det att funka i vardagen.

Texten är hos redaktören nu. I helgen pillade jag det sista och nu är det hans tur att nagelfara texten.

Det är så hiskeligt spännande! Jag har hela magen full av fjärilar!

Januari 2011 kommer den ut, stay tuned...

Kram

Ulrika