Bränd gröt gör livet lättare

Jag brände vid gröten i går morse. Och allt blev lite småkaotiskt. Skulle jag skrubba förkolnad kastrull, koka ny gröt - oj, vad klockan skulle skena iväg då. Och vi hade en tid att passa. Skit också!

Men min kloka fina Hugo, snart 4 år ("Men titta vad stor jag är, mamma!") räddade situationen:

"Det gör inget, mamma. Vi kan ta bara havregryn och havremjölk. Och lite smårussin (strödadlar). Vi tycker om det.

Gulle!

Det blev tre påfyllningar till både Hugo och Herman. 

Och samma frukost idag.

Och önskemål om samma frukost varje dag.

Och jag slipper diska grötkastrull, yes!

Så nu kör vi med kall gröt till frukost. Och livet blev lite bättre för oss alla.

Allt på grund av en omgång bränd gröt. 

Det är en mening med ALLT.

Kram

Ulrika